Alltid blir det väl någonting av allting…

Alltid blir det väl någonting av allting…

Det är länge sedan jag skrivit här. Mycket har hänt och allt är dessvärre inte roliga saker. (De som följer mej på Facebook vet vilken besvikelse jag har känt över de tävlingar jag tränat för men inte kunde köra.) Vintern har verkligen varit helt fantastiskt trevlig ända tills för tre veckor sedan då jag körde in i ett träd med ett snabbt hundspann och en lätt släde. Jag körde uppför ett berg på ett slingrigt smalt spår. Olyckan hände blixtsnabbt och det enda jag han tänka på, under de delar av en sekund som gick då jag flög av spåret och mot trädet, var att jag inte fick tappa greppet om släden. Smällen mot tallen var hård och jag bröt en benbit i handleden. Jag trodde knappt att det var sant! Men tyvärr var det så. Gipset skulle sitta på i några veckor och egentligen fick jag inte alls använda handen. Men eftersom jag har djur så måste jag göra vissa saker oavsett gips eller inte. Jag har kunnat köra mina hundar på spåren här hemma men inte ens provat köra dem någon annanstans. Gipset blev glappt och gled omkring och klämde på olika sätt och till slut tog jag bort det. Dagen efter det fick jag nytt gips igen och röntgen visade att benbiten inte riktigt ligger i rätt läge men den får hela fast som den är nu och jag hoppas att handleden ska vara ok i framtiden. Vårvintern är inte över ännu hoppas jag och räknar med minst en månad fin hundkörningstid efter att gipset är väck. I dag skulle jag ha packat för Tobaccotrail och...