Otur att man måste hinna sova också…

Otur att man måste hinna sova också…

Svårt att hinna med allt nu. Jag jobbar både i ateljén och med hundspannsturer. Men under julen ska vi vara lediga i två dagar. Vår familj kommer hit för att fira jul och det är första gången på väldigt många år som vi bestämt oss för att låta turister boka bara de dagar som passar oss. Men det gör att vi får jobba desto mer under mellandagarna och nyår. Blir bra tror jag. Passar bra för mej just nu att köra förmiddag, sedan uppehåll och därefter ut igen på en tur efter lunch. Det är en väldigt fin tid på året det här. Dagarna är färggranna och känns faktiskt inte mörka fast det är bara ca en vecka till midvinterdagen. Vädret är en aning varmt men vi har snö och kan köra hur långt vi vill på skogsvägarna. Vi kör helst bara under de ljusa timmarna. Blir nog lite färre timmar på släden i vinter eftersom jag troligen inte kommer att köra nån tävling den här vintern. Därför tränar jag mej själv en hel del på kvällarna istället för att köra ut med hundarna på en lång kväll/nattur som jag brukar. Måste träna och faktiskt känns det som att det sakta blir lite bättre. Bara fortsätta och se om det till slut kan bli roligare. Det är inte kul att träna när det gör ont men till slut går det över om man inte ger sig. Målet är ju att kunna köra långt med hundarna igen och jag vet att det kommer att gå. Varje dag är jag till ateljén och jobbar nån timme. Roxy är så klart med...
Det är väl bara att göra något åt eländet…

Det är väl bara att göra något åt eländet…

Äntligen är min bil hel igen. Det tog nästan tre månader att få den lagad efter branden. Den fick plockas isär helt och hållet omkring instrumentbrädan och en ny kabelstam fick göras på fabriken. Allt detta bara för att en säkring var felsatt. Jag var riktigt less på VW och tänkte byta bil omedelbart jag skulle få den från lagning, men vet faktiskt ingen bil jag hellre vill ha än en Transporter. Det är en bra hundtransportbil och det är ju det jag behöver så den blir kvar. Jag gillar min bil! Och min vorsteh Roxy är också väldigt nöjd med att ha sin plats i baksätet igen. Trivs bättre där än i en hundbur. Ett problem är att jag måste börja träna nu. Inte hundarna utan mej själv. Det tar emot, men är helt nödvändigt om jag någonsin ska bli som vanligt igen. Målet är att kunna köra Tobakslöpet i mars 2017. Nu känns det inte särskilt troligt att det blir så, men nått mål måste jag ha för att kunna motivera mej till att träna. Jag tappade lusten för tävlingsträning efter att jag bröt en arm förra året och året innan for ett ledband av. All tid jag lagt ner kändes i onödan när jag ändå inte kunde fara och köra nån tävling. (men jag tror egentligen att jag haft roligare under tiden jag tränat, för jag tycker det är mest plågsamt när man väl kör tävlingen och jag har för liten vilja att vinna. Vill mest testa vad hundarna klarar eftersom jag gärna vill vara säker på att ha bra hundar i avel) I allra värsta...
Nu äntligen blir det vinter igen

Nu äntligen blir det vinter igen

Hösten gick fort och har varit bra. Men nog är det skönt att det är vinter på väg nu. I år har Norrskenet varit bättre än någonsin tycker jag. Har varit mycket klara nätter så det har synts väl. Jag har försökt ta bilder men har inte nog bra kamera. Trots det har några bilder blivit rätt så fina. Och jag har jobbat med glas i norrskensfärger en hel del nu. Snart är Hantverksmässan i Luleå och till den ska jag ha Norrsken som huvudtema på mitt glas. Lite annat blir det också och jag hoppas det jag visar faller kunderna i smaken. Halsband i nya färger. Och mer kommer när tiden...
En hantverksmässa till blir det i år, Mångahanda 4-6 november i Luleå

En hantverksmässa till blir det i år, Mångahanda 4-6 november i Luleå

Mångahanda är en förening för konsthantverkare. Jag blev invald i föreningen då jag ännu bodde i Luleå. Men eftersom vi flyttade till det mer snösäkra inlandet och alltid körde hundspann den helg Mångahanda hade sin julmarknad i Sunderbyn, så blev det aldrig att vara med på nått mer än årsmötena.  Tillslut avstod jag från att vara med i föreningen.  Men nu har Mångahanda bestämt att arrangera en Konst och Hantverksmässa i skyttepaviljongen på Arcus. Dom har erbjudit ca 40 utställare att vara med på mässan och har målsättningen att kunna erbjuda mässbesökare möjlighet att få handla högkvalitativa produkter direkt av oss konsthantverkare. Det är roligt att ha fått erbjudande att delta och ska bli ett nöje att äntligen få ställa ut på en mässa där det verkligen bara är riktigt hantverk. Jag har börjat få tillbaka min vanliga energi och tur är väl det. Det har gått åt alltför mycket tid till att vara sjuk men nu är det bättre för varje dag. Och det var som jag trodde inte alls harpest. Men, efter en massa prover och undersökningar fick jag äntligen veta att det inte är nån allvarlig dödlig sjukdom jag har. Och genast mår jag faktiskt bättre. Dom stora obehagliga svullnader/knölar jag haft kring halsen och över ett nyckelben har minskat och det susar nästan inget alls i vänster örat. Jag är inte längre andfådd hela tiden och har inte feber. Så otroligt sjuk jag var och bättre blev det sannerligen inte av att googla och läsa om Sjukdomen! Den som man inte vill nämna namnet på. Precis som de som förr inte ville dra till sig vargen....
En bättre dag än igår.

En bättre dag än igår.

Jag har jagat älg i två dagar nu. Igår började vi tidigt, alltför tidigt kändes det som. Att gå och lägga mej om jag inte är trött är liksom inte möjligt och därför är jag något så otroligt sömnig då det ska stigas upp tidigt på morgonen. Det är hemskt och jag är inte glad då jag vaknar av alltför tidigt. Jag lyckades ta mej ut och jaga även om motivationen var låg. Det blev självklart bättre när Mickes hund Runa hittat en älg. Men det var en liten ko som vi inte skulle skjuta så resten av dagen fick ägnas åt att försöka få fast hunden. Eftersom vi inte skulle skjuta den lilla kon så kunde jag ta chansen att smyga mot ståndskallet för att försöka få några fina bilder av hund och älg istället. Roligt att försöka komma nära dem, men mitt försök att få fina bilder förstördes av en hackspett! Den satte igång med ett fruktansvärt trummande i en gammal gran och älgen blev varnad att nått var på gång. Den blev orolig och drog iväg. Men min promenad genom den vackra granskogen var värt mödan och man känner sig både friskare och på bra humör av att vara ute. Micke fick fast hunden vid 22.30 tiden. Idag blev det en bättre tid att gå ut, kl 7 är perfekt! Jag gick ett par timmar med min vorsteh Roxy som egentligen letade fågel. Jag tänkte att om hon träffar på nån älg så blir det i alla fall nått som rör sig skogen och älgen kanske går förbi nån passare. Jag fick umgås med min hund...
Det var den sommaren det.

Det var den sommaren det.

Tiden går fort. Nyss var det vår och hur mycket tid som helst framför mej till hösten kommer igen med allt vad som hör till den årstiden. Sommaren har varit bra tycker jag. Ovanligt skönt väder har vi haft. Det är länge sedan jag faktiskt gillat sommaren. Jag brukar längta mer efter vintern än vad jag gjort den här gången. Det har hänt många både bra och mindre bra saker. Till de bästa hör att vi fått ännu ett barnbarn och jag är nu både mormor och farmor. Vi har också köpt en stuga som vi gillar att fara till då och då. En väldigt enkel stuga, men den ligger bra till för fiske, jakt och fina vinterturer på Malmens led. Två valpkullar har fötts och valparna är efter föräldrar som går tillbaka på gamla linjer där hundar som ex Guldmyrens Jack, Vindsnabbes Pärlan och Temu of Jedeye, Jan av Vargevass och många andra av de duktiga hundar vi haft för länge sedan finns med i valparnas stamtavlor. Till de sämre hör att vi fått hålla på med att bygga nytt (dyrt) tak på ateljén och det var en otroligt trist utgift. Innebar att jag jobbat mycket mer än vad jag tänkte den här sommaren och Micke har kämpat på med att göra det nya taket. Vi har också rivit en gammal hage och byggt en ny riktigt stor hage till våra lappgetter. Detta har tagit flera veckor för oss och tidvis varit väldigt kämpigt och trist. Det var varmt, tungt och fruktansvärt mycket insekter. Och när jag blivit tillräckligt mycket insektsbiten blev jag sjuk. Svullna stora knölar på...
Trädgårdsfix och packa till Jaktmässan

Trädgårdsfix och packa till Jaktmässan

Det blev plötsligt sommar. Jag brukar ju kunna köra mina hundar på barmark innan det blir för varmt. I år blev det för varmt så istället springer dom i sin stora rasthage och själv gräver jag i trädgården. Det är bra det med. Jag planterar och städar upp sånt som ligger kvar på marken och syns endast innan gräset vuxit. Det har blivit flera lass med rivna stängsel och gammalt surt virke. Det blir fint och jag tycker också det är kul att använda det fint rostiga järnskrotet till prydnader i mina planteringar. Idag hittade jag rester av en vattenvärmare och den har till och med fått kartlav på den del som legat uppåt. Jag har satt den vid Roxys rastgård och i den ska en Kaprifol och lite annat snyggt får växa. Micke har sått in viltåkern idag. I år provar vi att odla bland annat Cikoria och Rödklöver. Nu skulle det passa bra med ett litet regn varje dag i en vecka och sol däremellan så gror fröna nog bättre än förra året då det var väldigt kallt och obehagligt väder i juni. I morgon ska jag packa till Jaktmässan i Korpilombolo. Det blir att ta med halsband i de nya fina färgerna och förstås också mina vanliga med Tass, Husky, Ripa och andra motiv. Flera stora lampor tänker jag ta med och några fat. Ljuslyktor med älgar, björnar och saker som folk bett mej ta med ska packas. Kortläsaren är laddad och bör fungera, annars finns ju swish också. Jag hoppas på goda affärer! Det blir en tidig morgon på lördag. jag måste nog åka vid...
Idag kom renarna

Idag kom renarna

Det här är en rolig tid av sommaren, planteringstid och djur som syns igen! Renarna kom tillbaka till Gammel-Rönnberg idag. Och en ännu vit hermelin syns lite här och var, blixtsnabb och farlig för hönsen. Vi ser till att stänga in dom då vi inte kan vakta dem. Men hermelinen jagar sork bättre än en katt så låter den bli hönsen är vi vänner. De senaste dagarna har vi hållit på med att bygga små staket för att hägna in ett blivande trädgårdsland och några nyplanterade träd. Vi har flyttat två krusbärsbuskar som stått där snön faller från ett tak och planterat om dem i backen där jordgubbslandet finns. Fin jord och sol hela dagen får dom nu, så kanske kan vi äntligen få bären att mogna. Det regnade hela dagen igår så buskarna blev perfekt vattnade. Jag har försökt odla lite grönsaker i ”jordgubbsbacken” men det var för svårt att vattna och sköta om så det blev inte bra. Istället har vi byggt en till inhägnad där vi redan har planterat några fina buskar som vind/solskydd till Roxys rastgård och lite perenner. Där inne ska tre odlingsbänkar byggas (typ pallkrageodling men lite större) och förhoppningsvis ska den platsen vara bättre lämpad till grönsaksodling. Det är ett fint varmt läge framför vedhusen och på en plats som blev över då vi byggde gethagen. En helt oanvänd och jobbig svårklippt gräsplätt blir nu förhoppningsvis mitt fina nya trädgårdsland. Vi bor i renarnas sommarbetesland och vi brukar ha ibland nått hundratal renar som vandrar omkring gården. Ibland stannar några mindre flockar som gärna sover på de öppna lite blåsiga ytorna runt huset...
Full arbetsdag

Full arbetsdag

Idag gjorde vi färdigt vår trädplantering. Dom små träden måste skyddas från de djur som gärna äter upp dem. Älg, ren och getter äter löv. Värst är faktiskt våra getter, dom äter både barr, löv och även barken. Renarna går mest och äter egentligen bara lite löv, men då dom vandrar omkring kan dom trampa på småträden. Älgarna är ett bekymmer för tall och rönn. När träden vuxit upp över djurens räckvidd klarar dom sig själva men tills dess får ett litet staket av nät skydda dem. Djur är välkomna och vi vill gärna ha dem omkring gården så därför byggde vi bara hagar närmast träden så att renarna kan gå som dom brukar i övrigt. Vi har en älg som kommer med sin fjolårskalv nästan varje kväll. Roligt att få ha dem hos oss men hundarna låter lite illa innan dom vant sig med älgarna igen. Värmen kom idag och även myggen. (Bra för fåglarna!) Efter gårdagens regn så började gräset grönska vid lagårdsväggen och tussilagon blommar. Kaningubben fick hoppa omkring i en stor hage och leta efter de första grässtrån som kommit. Kul hade han! Alla mina små klena sommarblommor som stått inne gick att ta ut till växthuset och jag har börjat sätta dem i större krukor. Det tänker jag göra färdigt imorgon. Skönt att få ut dem ur huset, dom behöver mer ljus nu. Jag ska också så lite krasse och några grönsaker som ska försås. Hundarna springer ute i rasthagen hela dagen i små grupper. Skönt för dem med en viloperiod nu. Det blir ingen träning förrän i slutet av juli i år tänkte jag....
Ideer finns och bara väntar på rätt tid

Ideer finns och bara väntar på rätt tid

Jag har alltid odlat. Jag kommer nog alltid att känna mej som bonde även om det är över 35 år sedan jag skötte om nötkreatur. Vi är skogsbönder nu och har några olika sorts djur bara för att vi gillar det. Lönsamt är det inte. Hundkörning och jakt är en annan stor del av vårat liv.  När jag växte upp gick jag efter min Farfar och lärde mej om växter, djur och annat. Han var fast övertygad om nödvändigheten av att känna till vad naturen hade att erbjuda till dem som förtjänade det. Han inpräntade sina kunskaper i mej så gott han kunde. Av hans barnbarn var det jag som var den intresserade, min syster var för liten då och vår bror brydde sig inte särskilt mycket om markerna och djuren. Vi bor inte kvar på den gården utan har en annan större gård nu. Det är bättre klimat för slädhundarna här och det passar även oss bra, men egentligen är det mest skog som växer hyfsat bra här under de korta intensiva somrarna. Farmor trodde på Gud och Djävulen. Farfar trodde på att arbeta och ta för sig av de möjligheter och nöjen som kom i ens väg. Han levde ett sorts dubbelliv där han var en rätt hårt kuvad man hemma men utomhus var han kung. I skogen hittade han utan karta och kompass. Och på cykel for han och jag ibland till någon av hans gubbkompisar och han fick sig en sup och spelade lite fiol. (Fiolen var gömd ute i stallet och for väl inte alltid så väl av fukten). Dom skrattade, berättade historier och pratade om...